Noen ganger blir jeg svensk. Ofte, muligens.


Hadde gleden av å møte Kent på Døgnvill i Tromsø. Arrogante som en Bob Dylan eller Van Morrison, med få av sine hits på menyen denne polare sommerkveld. Allikevel, en muserende opplevelse i verdensklasse.

Kan et budskap om fremmedfrykt og grunnlaget for 22.7 formidles bedre? Eller mer nådeløst?

Jag är handen som håller flaggan
Jag är ficktjuven på centralen
Jag är bomben på terminalerna
I väskan som lämnats kvar

Jag är de första kalla regnen
Jag är frosten där inget växer
Jag är halvåret av mörker
I landet som gud glömde
Jag är tårgas i handväskan
Jag är med i Ravekommisionen
Den främlingsfientliga politiken
Jag är självmordsstatistiken
Jag är glesbygden, Rohypnolen
Jag är svartsjukan, Alkoholen
Jag är de snabba SMSlånen
Jag är drevet på skolgården

Alla för alla
En för en
Så börjar vi om igen

Jag är dimman i minneslunden
Vinden på bron över sundet
Jag är den misstänksamma grannen
Jävla finnar, norrmän, danskar
Jag är kniven i innerfickan
Jag är alla vapen vi exporterat
Jag är soldaterna vid byarna
Jag är minorna
Jag röstar inte längre i valet
Jag är melodifestivalen
Jag är dom som går in i väggen
Jag är dom som går genom rutan
Jag bor i den största staden
Jag skänker pengar till Rädda Barnen
& min dator är full av bilder
Som aldrig borde tagits

Jag är handen som gungar vaggan
Jag är staten & kapitalet
Jag är säkerhetsmanualen
Anonyma kommentarer
Jag är mobbingen på nätet
Jag är BigMacen du äter
Jag är moskeér katedraler
Jag är bibeln & koranen

Legg igjen en kommentar

Fyll inn i feltene under, eller klikk på et ikon for å logge inn:

WordPress.com-logo

Du kommenterer med bruk av din WordPress.com konto. Logg ut / Endre )

Twitter picture

Du kommenterer med bruk av din Twitter konto. Logg ut / Endre )

Facebookbilde

Du kommenterer med bruk av din Facebook konto. Logg ut / Endre )

Google+ photo

Du kommenterer med bruk av din Google+ konto. Logg ut / Endre )

Kobler til %s